Det är inte många toner som är rätt, det sjungs i andra tonarter än kompet och takter taktar inte MEN glädjen i Luciatåget är oslagbar. Den lycka man känner när daglig verksamhet uppträder på Vipans café inför alla som jobbar i huset är något alldeles extra. Jag är så stolt att jobba i en kommun när detta få ta plats. När verkligheten har ett stort hjärta. Vi är alla unika och när dessa personer i dag får huvudrollen, då är livet på riktigt. Jag fick skärpa mig när en tjej sjöng Cohens Halleluja på svenska. Falskt men otroligt vackert. Nära till tårar.

Kom tidigt till jobbet och såg alla dukade bord och alla instrument stod uppradade. God skinkmacka och kaffe kl 09 ovh vi trängdes bra - många personer på plats. Tekniskas förvaltningschef Kenneth tackade alla efteråt o samtliga fick en chokladask. Applåderna dånade.

Sedan har dagen bestått av intervjuer. Någon ska få min tjänst. Det känns overkligt. Å det är jobbigt. Jag gråter lite inombords och jag vet inte riktigt varför. Det är jag själv som valt detta och jag vet att det är det rätta men det känns. Jag lämnar en tjänst som jag älskar och jag vet inte vad som väntar. Trots att jag just nu har den intensivaste period på året ger jag 110 procent för att budget 2023 ska bli bra och rätt och vara färdig i tid.

Stängde av allt på lunchen och gick snabbt runt Träslända. Ett nio min per km tempo och jag fick till slut upp värmen. Å intervjuerna var bra. Två riktigt bra kandidater. Synd att det inte finns två jobb, ha ha.

Nu. Eld. Värme. Kväll. Frid.

Gårdagens promenad till jobbet var sagolikt vacker.

Dukade bord inför Lucia på Vipans café

Instrumenten står o väntar

God macka

Kenneth talar och tackar alla som varit med och sjungit