Det växlar fort. Klumpen i magen är som ett litet troll som växer och frodas men poff så kan det likaväl bli litet och försvinna. Idag var en sån dag.

Morgonen började med diverse avstämningar. 1 december betyder uppföljning ekonomi november. Mitt i mesta budgetprocess. Möte kl 07-08 för att reda ut lite anställda kost- o städ. Sedan kom veckans höjdpunkt. Min kollega Cissi kom fysiskt ut till Solbacka och vi skulle fixa hennes personal siffermässigt inför budget 2021. Hon hade med sig goda skinkmackor o lussebullar- gudomligt gott.

Sedan var vi effektiva fram till kl 12, då väntade nytt möte för henne och jag hade uppföljningen att ta tag i. Klara blev vi dock inte. Detta fantastiska år. Tretton (överdrift) olika löneavtal och olika klara, olika retroaktiva potter att ta hänsyn till beroende på facktillhörighet. Nej inget är som det brukar o så lite Corona på det.

Trots att jag inte hann sprang jag en runda som avbrott på min långa arbetsdag och när jag kom tillbaka och såg den spegelblanka Spexhultasjön i skymningen samtidigt som ljusslingan på altanen tändes, då kände jag mig lite lycklig. Inte alls gråtfärdig som strax innan jag ville ut. Behövde paus, behövde energi. Jag uträttar massor och gör mängder med arbetsuppgifter men tiden är för kort. Allt för mycket ska hinnas med på kort tid. Att ständigt känna sig otillräcklig och ha tidsbrist trots dessa långa dagar - det är inte bra.

Brasa med mycket värme nu på kvällskvisten. Mat o sova. I morgon börjar en ny dag! Jag hoppas den blir lite lycklig!

Gofika med bästa kollegan Cissi!

Lite lycklig