Sitter framför brasan och har jobbat klart. Efter skolskjutsning så är det bara att starta upp del två av arbetsdagen hemmavid och särskilt när dagen har varit helt sönderhackad av möten inklusive ett Covid-test. Känner absolut inga symtom men rekommendationerna är tydligen att man ska testa sig om man varit utomlands mer än sju dagar och det har vi j är varit.

På två nätter har ja sovit typ fyra timmar. Det ÄR för lite för en medelålders tant. Somnar utslagen kl 21 och vaknar kl 23 och är klarvaken. Läser, försöker sova, spelar 1010, försöker somna, lusläser vår lokala tidning, försöker sova utan resultat. Att jag står upp är ett under. Än mindre att hjärnan fungerar när man är mitt uppe i ett budgetrace. Dessa dagar har dock gått bra konstigt nog. Hur kan kroppen fullständigt komma ur rytm på detta sätt?

Veden börjar tryta i vedstället. Jonas hade med sig lite avfall från jobbet, lite sura klampar men det brinner fint ändå. På söndag kommer mor o far hit med påfyllning och det får ju helt klart bli ett fjärde adventsfika. Om jag nu då får negativt testresultat såklart.

Följde aldrig upp det här med hashtaggen #hockeysolokoriander. Döpte ju faktiskt vår resa till det. Hockeyn var ju fantastisk, den sol som bjöds var strålande go och skön. Faktum är att vi klarade oss från den hemska gröna kryddan till sista dan. På buffén i VIP-loungen råkade jag ta en av buffébordets sallader. Där fanns det koriander. Jisses vad otäckt. Det liksom vänder sig i magen. Tur att man kunde ta en ny tallrik och undvika.

Natti natti!

Värme!!!