Livet! Visst är det märkligt - livet. Vissa dagar bara flyter, man orkar och hinner huuuur mycket som helst och tycker liksom ingenting är jobbigt. Nu när man har gått in i budgetprocessen är adrenalinpåslaget ständigt över det normala och man jobbar på. Allt känns spännande och kul och även om vissa uppgifter är extremt kluriga känns de inte oöverkomliga att lösa. Idag var ytterligare en sådan dag. För de flesta dagar känns så.

Blev avsläppt kl 06.10 utanför Vipan - dock fem minuter senare eftersom Jonas glömde att svänga vänster i Lidl-rondellen och fick ta en svängom tillbaka. Han ville nog ha med mig till Ingarp.

Beredning inför nämnd halva förmiddagen och sedan tog jag itu med arbetsutvecklingsavdelningens budget. Förberedde siffror så gott det går innan jag sitter skarpt med avdelnings chef eftersom det egentligen är chefens ansvar och jobb att lägga sin egen budget. Det tog sina timmar. Hastade iväg till Princess och köpte en macka med till jobbet. Åt vid datorn och ringde mor för att tala om att jag lever.

Kallt, blåsigt och begynnande regn - med andra ord perfekt löparväder, ha ha. Hade bestämt mig för att springa hem. Dessutom skymning som lite jagar mig när jag når stigar utan gatlyse. Men mentalt, den känslan att byta om på jobbet och springa hem (även om jag utökar rundan en aning) är så skön.
Väl hemma hade brasan redan tänts och man fick pusta ut och varva ned i värme. Gott!

Man får vara glad och tacksam för dagar som dessa. När allt känns bra och flyter. Som bekant är det inte alltid så. Vissa moment kan kännas bara gråa ibland. Allt känns peck och energin tryter. Vad det beror på, vet inte. Månens kraft? Den kvinnliga cykeln? Ingen aning. Jag vet en sak hur som helst - det är livet!

Hemåt det bär, dock med viss omväg?