En disig och för årstiden ljummen dag. Promenad i skogen och gitarrspel. Skulle få igång min arbetsplats IGEN men vi har haft strul med nätet hela dan. Inget fungerande Wi-Fi. Jag glor ilsket på min hörna i vardagsrummet och bara känner att det blir tungt att släpa tillbaka allt till Vipan i Nässjö om nätet inte fungerar. Då KAN jag inte jobba hemifrån. Men det verkar vara fler som har krånglande nät o vi får hoppas att det är löst till i morgon, eller senast måndag morgon.

Idag har inte mycket blivit gjort. Allt har liksom gått i slowmotion. Har inte ens kunnat kolla en serie på datorn om nu det tillhör sysslorna action.

En go liten ryggbitsbiff ligger i Sousviden och den ska vi hugga in på om en timme. David sitter utsvulten i soffan o väntar...

Fick upp ett minne på Facebook - för tre år sedan åkte vi till Stockholm o såg Ottawas NHL-matcher mot Colorado. Otroligt kul att dess matcher i Globen. Minns att David kom upp med tåg ensam och jag mötte honom för att se match nr 2. Min bror Pelle o Monica var oxå på plats. Det var före Covid. Då var världen som vanligt. Det är tufft för alla som utövar idrott just nu oavsett nivå. Tom jag saknar kalla ishallar, ha ha.

Å så GRATTIS BIDEN! Grattis Amerika! Äntligen är den ouppfostrade treåringen väck. Om Trump hade vunnit, hade han kallat det valfusk då? Det får vi aldrig veta. Sandlådefiguren är förhoppningsvis borta för alltid.

Go kväll!

https://www.instagram.com/p/CHS9tFCFptN/?igshid=ntrt6aj6sce7

En fin bild där Åsen slutar om det inte varit för stocken...

Vilken dag! Startade dagen med teamsmöte med vår ledningsgrupp för att ha ett kort avstämningsmöte för ekonomi uppföljning oktober. Jag gillar att träffas IRL men jag måste medge att det var trevligt att få upp allas ansikten på skärmen o säga godmorgon. Jag satt på jobbet - alla andra var hemma. Jag skulle samla ihop mina grejer o få med mig en skrivare hem o en extra skärm. Den skärmen fungerade klockrent i går men inte idag. Irriterad minst sagt. När jag kontrollerat för fjärde gången att alla sladdar satt som de skulle (utan att lyckas) gav jag upp.

Under förmiddagens timmar fick jag klart alla dokument till uppföljningen och kl 14 åkte jag hem. Installerade skrivaren som var lite ?över? på jobbet och när jag skulle börja jobba insåg att jag missat skärmen. Så trött. Jag la ned. Gav mig ut på den bästa löparrunda på länge. Sol o 14 grader. Så härligt!

Jonas följde med mig till jobbet o vi hämtade skärmen o min kontorsstol. Det är skillnad från en matgruppsstol om vi nu ska prata ergonomi. Älskade Logic 4 som stolen hette en gång i tiden när jag jobbade på RH-Stolen.

Med tangentbord o ergonomisk musplatta saknades det en USB-port i datorn. På måndag hämtar jag dockan så jag får hem HELA arbetsplatsen. Nog tjatat om mitt hemmakontor.

Go kväll!!

På måndag blir det en storskärm till och tillhörande docka. Punkt!

Fick blommor - min man har nog märkt mitt dalande humör den senaste tiden

Mmmmmmm

Dagens citat från Herregud o Co. Hur kan tomheten vars så tung. Mmm, det känns lite så idag. Efter nya rekommendationer SKA vi jobba hemifrån till den 24 november. De som har möjlighet. Å sen blir det säkert längre än så.... Man tar så mycket för givet. Åka till jobbet o träffa sina kollegor, umgås, ha möten, diskutera problem o finna lösningar tillsammans ?på plats?. Skriva ut dokument..

Nu blir det inte så ett tag framöver. Vi ska jobba hemifrån och koppla upp oss på alla möten via Teams, dela dokument och helt enkelt vara digitalare. Det har varit ett riktigt kaos på jobbet idag. Alla är mer eller mindre vana vid dubbla skärmar så de som fanns över i skrubben har gått åt. Jag la beslag på en o lyckades installera den till min bärbara dator efter att äntligen ha fått rätt sladd. Till min hjälp hade jag vår underbara IT-kvinna Ulrika som är guld värd och idag värd lite extra.

Det kan tilläggas att alla är inte vana och lika haja på teams-arbete som vissa andra. Det kommer bli tufft framöver. Det är en sak att ha teamsmöte med ett gäng o diskutera. En helt annan sak att tvingas ha en budget klar med otaliga möten med avdelningschefer och vara beroende av femtioelva exceldokument med uppgifter och olika beräkningar. Men det ska gå det här oxå. Klarade jag förra året ska jag reda ut det här. Det måste ju gå.

Nu är det detta som gäller. Vi ska begränsa smittan. OM jag måste skriva ut några dokument får jag åka till jobbet o göra det, likaså hämta nån pärm som jag behöver. Å det lär ju vara rätt Coronasäkert att kika in på ett folktomt Vipan.... Jag kommer sakna mina jobbarkompisar. Punkt. Tacksam att jag jobbar där jag jobbar, att jag trivs som jag gör.

Gokväll!!!

Jag känner mig lite som ett litet barn. När det hände (i ett barns värld) nåt otäckt eller obehagligt. Man blundande och önskade att allt ont vips var borta när man åter öppnade ögonen. Men jag har mentalt blundat hela eftermiddagen men Covid 19 försvinner inte - inte än på länge. Nu kommer hårdare restriktioner, inte träffa någon mer än familjen, jobba hemma, social distansering. Lite sluta leva. Man får acceptera och göra sitt bästa. Minska smittan o skona vården.

Men jag kan meddela att jag känner paniken i kroppen komma smygande. Jag kan göra mycket hemma, många arbetsuppgifter men kan inte göra allt. Å nu är det mer än full rulle på jobbet på alla fronter. Arbetet med budget 2021 börjar på allvar o sedan ett bokslut på det. Å tråkigt att inte få vara på jobbet o träffa kollegor.

Lite glädje så. Över fantastiska Johanna och hennes kreativitet, envishet och talang. Till Halloween skulle den vara klar. Klänningen! A la 1800-tal. A la serien Outlander som förövrigt Johanna tipsade oss om. Så underbart vacker, jag njuter när jag tittar på bilderna. Å vem kan vara rädd för vargen då? Inte ens Rödluvan! Ha, ha, ha! Jodå, både Oliver och katten Venice var utklädda.

Gin kväll på er!!

Det är en sak att kuta i fint väder. När temperaturen är lagom och det är extra härligt när solen skiner. Att ta sig ut efter jobbet en sån här eftermiddag eller kväll är en helt annan sak. Men jag gjorde det. Inte så mycket regn men desto värre med den hårda vinden. Å då ska ni veta att det blåser upphöjt till två vid en sjö även om man generellt tycker att Nässjö stad är ett blåshål.

Det var dock 15 grader och det är varmt för att vara november. Det jobbigaste är mörkret. Eftersom jag inte är bekväm med pannlampa får jag väl skylla mig själv. Dock vänjer man sig vid mörkret när man sprungit en stund. Man får passa sig för lite grenar bara, som farit med i vinden, ha, ha. Höll på att ta fälleben på mig två ggr. (Hoppas du inte läser detta mamma.)

Jag blev dock lite besviken när lampan vid ladugården mellan Solhaga och Solbacka inte lyste. Det gjordes den ju föra året. För att få ihop mitt uppsatta mål för rundan sprang jag även ut till infarten Solbacka. På den sträckan finns det två vilktiga gatlampor och då tänker jag mest på Stella som ska traska den vägen till bussen, min löpning är mindre viktig. BÅDA TVÅ slock. Suck!

Jag får omfundera på det här med pannlampor helt enkelt.

Elden är liiite skönare när man sprungit och kvällsduchen likaså. Det viner runt husknutarna och det är mysigt.....inomhus.

Ha en fin kväll!

Sicksack - sicksack : )

Idag undvek vi skogen på dagens promenad, för att det är så blött. Vi gick mot Vallbohaga och för att inte gå exakt samma sträcka tillbaka kom jag med ett förslag. Vi skulle hitta till den fina stigen i skogen som åter tar oss tillbaka till Solbacka. Halva stigen är borta på grund av att Nässjö kommun glädjande har sålt industritomter till Nässjöföretag som vill expandera (HURRA) men eftersom markarbeten pågår på Södergården är stigen ett minne blott.

Nu brukar det vara Jonas som ska ta skumma avstickare som ibland, med betoning på ibland, är genvägar. Vissa gånger hamnar vi helt galet fel, tät o snårig skog som vi knappt kan ta oss igenom. Idag hamnade vi galet geggigt till. Nej, det var verkligen inte att rekommendera och det är väl inte ens tillåtet att gå där. Inga maskiner var igång idag och slutligen nådde vi skogskanten o den fina vägen i skogen. En promenad är alltid en promenad. Spännande.

Regn och blöt dag. Vitlöken är sådd och nu är det bara att vänta och se - om vi blir självförsörjande på den goda löken till sommaren. 32 st vitlökar ska det bli om alla tar sig (ha, ha).

Ha en fin söndagskväll!

Södergårdens industriområde från skogskanten sett