Idag är en sorgens dag. Exakt två år sedan Ryssland brutalt angrep Ukraina. Krig i Europa, i vår närhet. Då trodde åtminstone inte jag att det skulle bli sååå långvarigt men det visade ju facit att det blev och eländet forsätter och fortsätter. Förutom allt mänskligt lidande, all förstörelse och meningslös förbrukning av resurser. Som kunde satsas på annat. Det är min fasta övertygelse - vi måste stå upp för Ukraina, stötta och hjälpa dem.

Idag kom den. Utefikapremiär. På altanen mot väggen med blicken över sjön. Utefikapremiär. Gudomligt att sitta ute med en kopp kaffe o macka utan att frysa ihjäl. Solen värmde och jag nästan slumrade till i vårstrålarna.

Tog med mig Stella, Henry och Alexandra till Torset på fika med mina föräldrar. Så mysigt och så härligt.

Jonas åkte på hockeyresa med sitt jobb. Han lånade min Frölunda-halsduk och är nog den ende som bär just det märket på den resan. Frölunda mot HV71.

Å David står i målet med Nässjö IF mot Surte. I halvlek stod det 10-0 till Nässjö. Behöver nog inte vara nervös idag. Undra om David har nåt att göra?? Men det krävs en hel del mål för att Nässjö ska till kval! Kämpa på!

Go kväll!!

Utefikapremiär

24 februari

Mys i Torset

Mammas goda fastlagsbullar